Vår förmåga att förstå oss själva och våra beteenden är en viktig del i alla personlig utveckling. Detta gäller framför allt när man är ledare i ett företag eller i en organisationen. Självinsikten skapar ökad medvetenhet om sina styrkor respektive svagheter i olika situationer, händelser eller möten med olika personligheter. Denna medvetenhet kan bli till en stor fördel både på kort sikt men även på lång sikt. När ledare känner igen situationer så kan man välja att agera med ökad medvetenhet och med tiden t.o.m vara proaktiv och förebyggande. Detta gör att man minskar dysfunktionalitet och motreaktioner baserat på känslor och den berömda ”autopiloten”.

Varför kan det vara svårt med självinsikt? Det kan bero på ett flertal faktorer. En av de vanligaste orsakerna är att vi har en olika bedömningsgrunder vad gäller oss själva och hur vi ser på andra. Vår förmåga att bedöma hur andra gör, hur andra

pratar eller vilka beteenden som du upplever är ibland tydliga och synliga. Vår förmåga är dock ”färgad” av vår egna personlighet och våra erfarenheter. Vi reagerar/ser olika saker beroende på vem man frågar. Exempelvis en humanistisk orienterad personlighet kan se ”starkare” nyanser på situationer som kräver tydlighet eller direkt återkoppling kontra en person med mer auktoritära eller rationella drag. Vad gäller självinsikt och vår bedömning av oss själva i någon form av självanalys

blir bilden ytterligare komplex. Vår första bedömningsgrund av oss själva utgår från våra egna värderingar och attityder. Värderingarna är ”osynliga” och de baseras oftast på vår ideala syn på bra och positiva beteenden. Ex. respekt, integritet, lyhördhet, öppenhet, vänlighet, empati, uppriktighet e.t.c. Därefter kan man lägga på delar av bedömningsgrunden som baseras på situationer som bekräftar den ideala bilden och när man själv blir arg eller stressad av andra. Problemet är dock att din bedömning av andra inte är densamma som din personliga självanalys. Den ideala bilden, baserat på värderingar, har man bara i sin egna spegelbild, medan omgivningen analyseras utifrån verkliga upplevda beteenden. Kontentan blir att den återkoppling man kan få från omgivningen kan reflekteras först mot våra värderingar (min personliga spegling) och

därmed skapa motstånd till återkopplingen. Jag vill inte känna igen mig eller att de andra inte känner mig på djupet. Detta kallar vi för bristfällig sjävinsikt eller ännu tuffare för självbedrägeri. Alla kan utvecklas och det beror mestadels på hur öppen man är för andras intryck och återkoppling utöver min personliga förmåga att skilja på mina

värderingar kontra mina verkliga beteenden. 

Kan man utveckla självinsikt? Ja på denna frågan beroende på om man minskar idealiseringen av sig själv utifrån värderingar, ökar sin medvetna reflektion på situationer, händelser och förståelse på olika personligheters påverkan. Dessutom om man är öppen för andras återkoppling eller tips på vägen.